Lååååååång dag....

publicerat i WPFG 2013 Belfast;

Dagen började rätt så tidigt imorse....eller tidigt å tidigt. Lite tidigare än vanligt i alla fall och eftersom vi inte direkt lade oss tidigare än vanligt igår kväll så kändes det säkert värre än det var.

Frukost å sen iväg. Först tog vi bussen ut till Titanic Quarters igen för att gå på Titanicmuseet. Det är ett rätt så nytt museum, öppnade i mars förra året, och handlar bortsett från väldigt lite i början bara om Titanic. Början handlar lite om Belfast och det kan ju för all del vara på sin plats.

Man får se hur Titanic ritades och byggdes, sjösattes och förliste. Allt med hjälp av originaldokument, interaktiva montrar, en ”berg och dal-bana”, filmer, uppbyggda hytter etc..... Vansinnigt intressant!

 
 
 
Det här är det sista kortet som finns på Titanic när det seglade bort i fjärran. Mannen som har tagit de flesta av korten på Titanic fick en gratisbiljett av en rik herre som tyckte att han skulle följa med på resan. Han konsulterade dock sin präst som  med bestämdhet sa "Get of that ship!". Mannen lyssnade och dagen då Titanic förliste så var han tillbaka  och studerade i Dublin. Ibland kan det vara bra med goda råd kan man säga!
 
 

Efter några timmar på själva museet hade det passerat lunch och det var verkligen dags att stoppa något i magen och vad passade då bättre än att äta i museets restaurang där det serverades mat som var om än inte identiska så i alla fall väldigt inspirerad av maten som serverades under Titanics jungfrutur. Gott, väl tilltagna portioner och det var inte utan att man kände historiens vingslag. Efterrätten bestod av chokladmuffins och rockyroad.....kanske inte helt i linje med Titanics jungfruresa men rackarns gott!

Casper passade på att prova på ett av momenten i TFA när vi ändå passerade förbi!

Mot bussen igen. Efter att ha blivit felguidade, irrat runt och letat efter busshållplatsen och nästan ha gett upp så kom äntligen bussen. Då lägger chauffören benen på ryggen och drar. Hasta la vista adjö! Å där stog vi som fån. En som såg ut som ett ännu större fån var busskoordinatorn/kontrollanten som skulle försöka förklara för passagerarna att dom plötsligt tappat bort en chaufför och försökte hitta en  ny.

Ny chaufför, samma buss. Mot Crumblin Road Prison. Ett fängelse som öppnade 1846 och stängde så sent som 1996. Där har suttit både mördare, suffragetter, loyalister och republikaner, barn så unga som 7 år och IRA-anhängare. Dödsstraff användes och den siste av de 17 som avrättats där hängdes 1961..... Det var inte utan att det gick en och annan kall kår längs ryggen när vi blev guidade igenom fängelset......

 

Nu var det dags för bussfärd hemöver igen och lite välförtjänt vila medans Lasse och Johan tog sig en cykelturinnan middagen som intogs på T.G.I Friday......god mat och ruskigt mumsig Mojito.....

Nu är vi mer än lovligt trötta i både fötter och huvud och Ninni kommer att drömma på två språk i natt eftersom både för och eftermiddag har ägnats åt att simultantolka alla guider och filmer så att Alva och Casper kan hänga med ordentligt i vad som berättas.......

Imorgon blir det en tidig morgon igen.....då ska vi åka buss igen...och kolla på klippor, hängbroar och whiskeydestilleri..... 

Såhär såg City Hall ut ikväll. En hyllning till World Police and Fire Games. Det ska symbolisera blåljus och det blinkar och snurrar både i blått och rött. Själva kupolen såg faktiskt ut som ett blåljus...... Snyggt!

 
 

Kommentera inlägget här :