Vilken dag!

publicerat i WPFG 2013 Belfast;

Eller....dagen började nästan precis när senaste inlägget var publicerat....Lasse skulle precis dra för gardinerna när han ylar JÄVLAR VAD DET BRINNER!!

 

Och brann gjorde det. Som tusan. Det var lite oklart vad det egentligen var som brann men idag på morgonen visade det sig att det möjligen handlade om någon form av jättebrasa för att fira. Eller fira och fira. Ladda upp för elände kändes det mer som.....

 När vi väl hade somnat så var det dags att kliva upp. Dagens begivenhet var en bussresa upp till Giants Causeway via hängbron i Carrick-a-Rede och Bushmills Whiskeydestilleri

 

Det började lite sisådär.....när bussen äntligen kom så visade det sig att det var en dubbeldäckarbuss utan tak. Kändes lite sådär att åka 20 mil i en cabbad buss. Tack å lov visade det sig att den resan bara gick ett och ett halvt varv runt kvarteret. Dags att byta buss. Till en lite bättre långfärdsbuss den här gången.

 

Chauffören var en energisk liten man. Med protestantisk far och katolsk mor så kunde han berätta både det ena och det andra om The Troubbels...intressant att höra men lite skrämmande att i stort sett alla i hela NordIrland verkligen delar upp allt i protestantiskt och katolskt fortfarande fast   man så gärna vill påskina att så är det inte längre. Man målar trottoaren utanför sitt hus för att pinka revir, flaggar till och med på balkongerna för att visa vem som bor där. Till och med de två bussbolagen är indelade i två läger......helknasigt.

Den energiske chauffören hade en lika energisk gasfot....jädrar anåda vad det gick undan. Små krokiga yttepyttevägar, stor buss och gastokig chaufför är inte någon lyckad kombination. Lägg sedan till det trasig AC och en total ovilja att sänka volymen på ljudanläggningen som var kopplad till headsetet så har ni en riktig tortyrkammare på 4 hjul. Eller två hjul i kurvorna.....

Första stoppet var efter en kvart. Då var det ett snabbstopp vid slottet i Carrickfergus  , där bodde en liten prins....jo han var hemskt kort....och  var enligt chauffören intresserad av både herrar och damer. Det tycktes vara den viktigaste informationen för vad prinsen hette vet jag inte om han sa.

 
Ett par korta stopp senare så var vi framme vid hängbron i Carrick-a-Rede.  Makalöst vackert.... Lång promenad ner mot hängbron som alla utom Ninni gick över eftersom hängbroar hör till en av två saker som hon inte är kompatibel med. Isa passerade över trots höjdrädsla eftersom Bergström talade om innan att ska du bli brandsoldat är du ju tvungen att gå över. Annars får du satsa på att bli endast gräsbrandssoldat.......haha.

 
 
 

Efter ytterligare någon timme i bussen var vi nu framme vid Bushmills Whiskeydestilleri. Världens äldsta licensierade Whiskeysdestilleri. Efter lite välbehövlig lunch som bestod av något så skumt som lasagne och strips men ändå gjorde att det blev färgfilm i kameran igen så var det dags för en guidad tur genom destilleriet. Häftigt! Starka dofter, ångande hett, maaaaaassor av tunnor  och ett smakprov.... När det går för fullt och inte är fredag eftermiddag som det var nu så producerar dom 300 flaskor i minuten. Hiskeliga mängder får man lov att säga!

 
 
 

Det kanske egentliga målet för resan var inte långt borta. Giants Causeway. Efter en rask och ganska lång promenad uppenbarade sig detta märkliga fenomen. Varför ser det ut som det gör då?

Enligt sägnen stod en skrytsam skotsk kämpe vid namn Fingal och hånade Kungen av Irlands egen vakt Finn MacCool. ”Jag kan dräpa dig med en hand”, vrålade han oförståndigt, ”men jag kan tyvärr inte simma!” MacCool blev så förbannad att han bröt loss en massa bitar av klipporna och byggde en gångbro ut i havet....den skotske kämpen var då tvungen att gå över bara för att upptäcka att MacCool var mycket större och starkare så han flydde hem tillbaka till Skottland igen.

 Vad som egentligen har hänt är väl troligen att det för 50-60 miljoner år sen var ett vulkanutbrott som skapade dessa 40 000 svarta kolonner som sticker upp ur havet. Fast det är inte riktigt lika kul......

 

En lika lång och inte fullt lika rask promenad senare så satt samtliga i bussen med gamnacke nästan hela vägen hem till Belfast.

Väl hemma blev det hämtpizza och öl ”hemma” hos Johan och Jenny innan det var dags att lämna över Teo till Isa, Alva och Casper så att de fyra föräldrarna fick gå på upptaktspartyt inför Fairfax 2015 på puben tvärs över gatan.

Att det var tvärs över gatan var tur för ikväll är det ordentligt oroligt här. Det är demonstrationer som har passerat genom staden och polisen har spärrat av och varit tvungna att gå in med vattenkanoner och hundar. Ett tjugotal poliser är skadade och några civila. Bilar brinner och det är en del sönderslaget. Det verkar ha lugnat sig nu men vi får se hur det verkar imorgon.

Om den här länken funkar så finns där en lite film från BBC om vad som händer.

http://m.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-23622949

 

 

Dagens snyggaste bild!

Kommentera inlägget här :