......just antagligen för att det regnar så inihoppsan... Den slutsatsen var inte svår att dra! Nog om det.
Flygresan gick bra och utan missöden! Sen blev det lite mer spännande. Bussen stod och väntade på oss som förväntat men det var ingen på bussbolaget som hade tänkt på att är det 53 personer som ska åka med bussen varav många ska tävla i någon form av sport så blir det en och annan väska. Mer eller mindre skrymmande. I det här fallet handlade det om 3 cyklar och en hel uppsjö med golfbagar. Så fullt blev det. Jättefullt. Även i mittgången och framför toaletten. Sällskapets två busskraschinstruktörer skruvade besvärat på sig men eftersom det var fullt i mittgången så var det liksom inte läge att rusa fram och klaga.
Inlastning i soligt Sverige!
Framme i regnigt Dublin!
Ingen kommer här fram!!
Vi har faktiskt hunnit med ett välkomstmöte oxå. Där jag tror att vi fick världens i särklass blaskigaste kaffe men tack och lov desto godare öl, den lokala ölen HARP.
Öl till oss och saft å kakor till barnen krävdes för att det skulle bli färgfilm i skallen igen.....för idag visade det sig var svårt att hinna få i sig nån mer mat än en macka här och där och även fast vi inte står och faller med att vi får mat på utsatta tider och efter alla resor på något vis utvecklat nån förmåga att hanka sig fram på lite vad som helst så var vi H U N G R I G A och det där med att börja tugga på inredningen kändes inte helt avlägset.
Efter mötet blev det ett besök på Botanic Inn, utnämd till Swedish corner dvs den officiella samlingspuben för svenskarna under WPFG. Nån gratis öl, en bricka med blandad "ätmedfingrarnaochslabbasåmycketduvill"-mat, härlig irländsk livemusik och en regnpromenad senare så har vi stoppat ungar i säng och precis vinkat av Johan och två cykeldäck. Cykeln är ihopmonterad och en väldigt lång dag lider mot sitt slut.
Pga lite datorkrångel så kom det här inlägget inte iväg när det skulle men skam den som ger sig och bättre sent än aldrig!
0