Då är sista kvällen i New York slut.

publicerat i WPFG 2011 New York;
Den har vi tillbringat på Hard Rock Café med mycket trevligt sällskap av Jenny och Johan med respektive svärisar. Visserligen satt svärisarna vid ett eget bord men det var trevligt ändå!
Sen strosade vi sakta från 42:a gatan hem till hotellet på 25:e gatan och insöp de sista timmarna av denna galna men härliga stad.
Visserligen är man ganska mätt på den här staden efter i stort sett två veckor men nog kommer vi tillbaka..... Nu har vi ju gjort allt. Nästa gång kan vi bara njuta!
Dagen i övrigt har bestått av packning och naturligtvis lite shopping.....skor till Lasse och diverse godsaker till Ninni och Isa på Victoria Secrets.....mycket trevlig affär det där.
Vi drog en repa förbi de riktigt snofsiga affärskvarteren oxå men lyckades inte se några kändisar. Däremot åkte vi häst och vagn genom Central Park......hästen hette Dottie och var en han......och ägdes inte av kusken för han var inte irländare......något som naturligtvis är självklart......
Imorgon drar vi vidare.......fyra femtedelar åker till Orlando och en femtedel och cykeln åker hem till Sverige igen.....cykeln kommer ingen att sakna men det kommer att bli rackarns tomt utan Isa.....

Tänk att en enda liten gata....

publicerat i WPFG 2011 New York;
.....kan vara som en knivskarp gräns mellan världsdelar! Promenerade genom Little Italy idag......pasta, vita dukar, stearinljus och muntra italienare (låtgå för att dom egentligen är mexikaner....dom beter sig som italienare) sen kliver man bara över en gata och vips så är man i Kina.....på alla sätt och vis! Alla skyltar är på kinesiska, alla människor är kineser, eller iallafall asiater, och det spelas brädspel och konstiga instrument i varje gathörn. Sen kliver man över en gata igen och vips är man i Tribeca med kullerstensgator med gröna träd och mysiga små fik. Kontrasternas stad det här. Var så säker.
Hittade en enorm jeansbutik mitt mellan Tribeca och Chinatown förresten. Det var kul och knasigt att handla jeans där! Man andades något om att man nog kanske skulle prova ett par jeans och vips så var det någon som lyfte på tröjan och drog i byxlinningen, bad en snurra runt för att visa baken och bedömde benlängden. Sen tog det ca 1,5 minut och så stog man i provhytten och drog på sig ett par jeans som satt som en smäck! Helt knasigt! Provrummen saknade speglar. Dom satt på utsidan där provrumsassistenterna stog och bedömde och vrålade ut order om aventuella andra storlekar som två springchasar sedan hämtade......
Provade två byxor och köpte båda, det gjorde även Isa och  Lasse (som dessutom fick bakdelen omklappad och berömd av en av jeansutprovningstjejerna....fniss. Sen fick vi snurra runt allihopa i nya jeans och blev granskade och utnämnda till "the bootiefamily" . Skönt att se att det finns några med rumpor sa hon sen, fnös och nickade med en ogillande blick mot ett omklädningsrum med en avmagrad skrika med size zero och total avsaknad av bakdel. Hur ska man kunna hänga upp ett par byxor på det där?
Nu funderar vi mest på om vi behöver ytterligare en resväska......det återstår att se imorgon när vi ska packa.....risken är överhängande.....

Då har vi gjort det igen.....

publicerat i WPFG 2011 New York;
.....besökt delar av N.Y's slum alltså.......efter ett par timmar på The Met, The Metropolitan Museum of Art alltså...och ett litet besök på The Roof bar där var det dax för shopping......sagt och gjort vi traskade förbi Guggenheimmuseet, tokhäftig byggnad by the way, och släntrade genom Central Park mot tunnelbanan på 86 street......rätt tåg direkt, dock ingen märkning om det var uptown eller downtown vilket är väääääldigt bra att veta i den här staden.....ja,ja hur fel kan det bli.....hmmm...jo rättså......insåg vi när vi klev av på 116 street.....mitt i mörkaste Harlem.....det var bara att svälja två gånger le stort, trösta barnen som pep "vi är rädda, mamma...det känns farligt här" upp ur tunnelbanan, snabbt över gatan korsandes mellan allehanda busbilar med skumt folk i och ner i tunnelbanan igen.....på downtown sidan, hållandes alla tummar i världen att de obligatoriska 16 minuterna skulle ha passerat sedan senaste incheckningen med Metrokortet så att vi inte skulle vara tvungna att stå kvar i utanför spärrarna och vänta.........LYCKA! 16 minuter hade passerat och rätt tåg kom nästan på en gång.....
Därefter tröstshopping i några timmar innan vi släntrade hemöver för att sen återvända till Californian Pizza Kitchen för kvällens middag.....makalös pasta, supergott vin och en buttercake utöver det vanliga......mums.....
Lasse lyckades köpa en ruskigt snygg skinnjacka för ett kanonpris av en liten halvfigur på TopGun som nog egentligen var mer intresserad av kunden i det här fallet än att egentligen sälja en jacka om ni förstår vad jag menar......Isa har shoppat skor nr 2 och 3 samt en del kläder och jag slog till på ett par skor.....
Några saker har slagit oss under de här snart två veckorna.....dubbelmoralen i att servera säkert överhälften av alla restaurangportioner på engångstallrikar med plastbestick för att sedan göra reklam för att man sparar på miljön eftersom korken på vattenflaskan innehåller 50% mindre plast.......och att eftersom dom ALLTID sätter en plastpåse i den andra när man handlar borde det ju faktiskt vara bättre att göra liiiiiite tjockare plastpåsar från första början....
...mums med glass och Strawberry Daquiri....men vaaaaarmt....Vad har du gjort!!!!....en ambulans!